Vecka 36 2010-07-19 – 2010-07-25

Nu är vi inne på sista månaden! Louise ser definitivt höggravid ut nu. Pingvingångstilen har väl inte börjat riktigt än, men den kanske kommer kanske. Enligt barnmorskan ligger lilla Ärtan nu med huvudet neråt, och lägger man handen på magen övanför naveln så klappar man alltså Lilla Ärtan i baken. Värmedynan är Louise bästa vän nu på kvällarna för ryggvärken. Och hon tar gärna emot massage. Jag börjar få ont i handlederna av allt masserande… Nä, borde väl kanske massera mer... Louise har ofta svårt att andas och blir lätt andfådd, men detta kommer att släppa så fort bebben är fixerad. Då får hon tillbaks lite av flåset. Och det kan behövas inför förlossningen.

Förra veckan nämnde jag att Ärtans skallben är flexibelt. Det är inte det enda i den lilla kroppen som är mjukt. De flesta benen i kroppen är mjuka, vilket är bra inför födseln och de kommer att hårdna under de första levnadsåren. Lilla Ärtan kommer nu att växa långsammare resten av graviditeten, och nu kommer hon att samla energi åt som kommer att behövas vid födseln. De flesta av hennes organsystem är nu mogna tillräckligt (i bebistermer) för att klara ett liv på utsidan. Andra system, som mag- tarmsystemet är inte färdigutvecklat förrän en tid efter födseln. Hur kommer det sig? Jo, i livmodern har Lilla Ärtan förlitat sig på navelsträngen som näringskälla, och det betyder att även om mag- tarmsystemet är färdigutvecklat så har det inte tagits i bruk ännu, och det tar mellan ett och två år att få det helt funktionsdugligt.

Lilla ärtan är denna vecka upp till 56 cm lång och väger ca 2,72 kilo.

Vad händer annars då? Jo, vid det här laget lär Louise inte släppas ombord på några flygplan… Våra kompisar Therese och Jonny i Norge fick sin lilla Ellen inatt. De var beräknade till två dagar före oss, men man tvingades sätta igång födseln tidigare pga att Therese fick misstänkt havandeskapsförgiftning. Allt gick bra har vi fått höra och vi grattar dem till deras lilla dotter. Nu längtar vi ännu mer efter vår!
Stor klem från oss!

Vecka 35 2010-07-12 - 2010-07-18

I TV-serier och filmer pratas det ju en massa om att pappan ska förbereda barnrummet innan bebisen kommer. I verkligheten är det inte så komplicerat, har jag kommit fram till. Att förbereda ett barnrum betyder ju egentligen bara att man målar om väggarna i rosa, blått, eller valfri färg och sen trycker man in en hög med möbler och leksaker. Färgen behöver ju inte alls vara vare sig rosa eller blå, faktum är att vi inte behöver måla om alls. Nu känner jag inte någon press på mig att måla om, men till er pappor som eventuellt läser denna blogg så kommer här ett par tips:

Bjud hem ett par polare på ett bar öl och en grabbkväll. Måla ett par coola dödskallar eller spindlar på väggen, men kom ihåg att du kanske måste måla om allt när frugan kommer hem. Ungen kan få mardrömmar också senare i livet... Och tänk på att använda vattenbaserad färg så det inte skadar barnet.

Vi behöver inte måla om i Lilla Ärtans framtida rum. På ena väggen finns en stor väggmålning föreställande en flicka som hoppar hopprep och en kille med skateboard. Dessutom kommer hon ju sova i vårt sovrum ett bra tag efter födseln så vi kan fortsätta använda rummet som gästrum. Sen är det ju bara att ta ut sängen och bokhyllan och in med Ärtans säng och leksaker så är barnrummet klart.

Lilla Ärtan är nu nånstans mellan 45 och 53 cm lång och väger ca 2,5 kilo. Hon kommer att öka i vikt ett tag till. I mitten av graviditeten så bestod Lilla Ärtans kroppsvikt av bara 2% kroppsfett. Nu är det närmare 15% och i slutet av graviditeten så kommer det vara 30%. Detta betyder att Lilla Ärtans armar nu är ganska runda, och oemotståndligt kramgoa :)
Hennes hjärnkapacitet fortsätter också att öka i astronomisk hastighet. Lyckligtvis är skallen som omger hjärnan mjuk, och av en bra anledning. En mjuk skalle gör det lättare för bebisen att klämma sig igenom födelsekanalen. Moder Natur tänkte till ordentligt där. Tänk er att klämma ut ett stenhårt huvud... Aj. Det lär ju ändå kännas som att skita ut en hörnsoffa, enligt Babben Larsson :) Tur att man är man...

Vecka 34 2010-07-05 - 2010-07-11

Livmodern växer fortfarande och börjar nu ca 5 cm ovanför naveln. Louise har fått nåt som kallas glaskroppsavlossning i ögat, vilket gör att hon ser saker i ögat ungefär som när man tittat in i glödlampa. Inget farligt och det kan drabba vem som helst. Kan bero på hormoner. Hon ser visst lite suddigt på ena ögat också. Det beror på att samma vätska som samlar sig i fötterna kan lägga sig i ögonen också. Tur att hon inte blivit glosögd... Kissar hela tiden... Gråter lättare än vanligt... ilsknar till lättare än vanligt... hon följer den normala graviditetsskalan. Något som de flesta män får genomlida :)
Idag var vi på kontroll och enligt barnmorskan så väger hon ca 2,1 kg och är ca nånstans mellan 48 och 55 cm. Tänk er en påse mjöl så får ni en aning om vikten. Sen om ni står och vaggar påsen i famnen och butikspersonalen och övriga tittar snett på er, är ert eget ansvar. Hade vi fått en pojke så hade ballarna krupit ner i pungen denna vecka. 2-3 procent av alla pojkar föds med kulor som ej gått ner i pungen vid födseln men de kryper ner oftast redan första dagen utanför magen.

Barnmorskan sa även åt Louise att skriva ett förlossningsbrev. Vad nu det är för nåt. Nåt kvinnoaktigt antar jag. Inget jag får nån info om i alla fall. Får googla...

Lilla Ärtan blundar när hon sover nu och kan titta när hon är vaken.
Jag njuter av sommarvärmen och Louise vill flytta till Nordpoolen.