Vecka 20 2010-03-25 - 2010-03-31

Nu har vi kommit halvvägs i graviditeten och allt går som det ska. Lilla Ärtan är stor som en Mango (16,51 cm lång och väger 280 g. Louise livmoder ligger nu under naveln, och har även den nått halvvägs på sin vandring. Eftersom vi nu vet att det blir en flicka så kan vi nu koncentrera oss på vad som händer i en flockkropp. Hennes (ärtans)livmoder är nu fullt utvecklad denna vecka och vaginalkanalen börjar utvecklas, vilket innebär att om en sisådär 25-30 år så kanske hon är där vi är nu. Det finns även små primitiva ägg i hennes små äggstockar, 7000000 av dem för att vara exakt, men då hon föds kommer det "bara" finnas 2 miljoner.

Hur mäter man längden på ett foster, undrar en del. Det är ju olika mått i alla böcker. När barnet föds mäter man från huvudet till foten. Men på foster mäter man från huvud till rumpan. Så från huvud till rumpa så är hon nu 16,51 cm och 25,65 cm från huvud till tårna. 10 cm långa ben!

Nog med fakta:
Lilla Ärtan är en livlig krabat utom när pappa Jonas försöker känna på magen. Enligt Louise så sprattlar hon på bra, speciellt när Louise lägger sig i sängen.
I helgen ska vi hämta bilbarnstolen vi ska få från Jonas syster, och vagnställningen till samma stol som vi köpte på tradera av en familj i Linköping. Smidigt att kunna ha kvar bebisen i bilbarnstolen när man ska ut kortare turer till affären och liknande.

Vecka 19 2010-03-19 – 2010-03-24

Lilla ärtan är numera en actionfigur som kan göra Matrixliknande rörelser där inne i universumet som kallas Louise denna vecka. Proportionsmässigt sett är nu armar och ben färdiga, neuronerna har nu kopplat mellan hjärnan och musklerna och benen i kroppen hårdnar nu så att de kallas ben. Alla dessa uppgraderingar bidrar till att lilla Ärtan nu har mer kontroll över sina rörelser, vilket kan förklara sparkarna, stretchningarna och kroppssurfningen som börjar kännas nu. (Louise kände hur Ärtan gjorde en volt häromdagen, och den 24/3 kände Jonas hur Lilla Ärtan rörde sig inne i Louise mage för första gången!

Vad hände mer denna vecka? Jo, lilla Ärtans kropp har fått ett lager med ost-lack. Det är en skyddande substans som kallas vernix caseosa (vernix betyder lack på latin och caseosa betyder ost på samma språk) och täcker nu lilla Ärtans hud. Det är fett och vitt och består av languo (fosterhår), olja från Ärtans körtlar och döda hudceller. Denna vaxiga ”ost” låter kanske inte så läckert eller aptitligt men faktum är att den skyddar Ärtans kropp från fostervattnet. Om inte så hade Ärtans kropp sett ut som pappa Jonas efter ett varmt bad när hon föds. Tänk er då hur kroppen hade sett ut efter ett 9 månader långt bad. En del barn – speciellt prematura barn föds täckta med denna ”ost”. Så en del föräldrar får se sitt barns första antirynkkräm.

Jonas har denna vecka bestämt sig för att gå ner i vikt i takt med att Louise går upp. Sen får vi se hur han lyckas...
Ärtan fortsätter ha hicka med jämna mellanrum, men det kanske inte är så konstigt med tanke på att hon dricker fostervätska som hon även kissar i.
Denna vecka är Ärtan stor som en Mango, är 15,4 cm lång och väger 230 gram.

Möte med vår lilla dotter 2010-03-18 :)

Ja, så var vi då på ultraljud på Helsingborgs BB idag. Det var en trevlig barnmorska som tog emot oss. Vi var 30 minuter för tidigt, men de som hade tid före oss kom inte i tid så vi fick komma in direkt. Det var lika häftigt som när vi var på ultraljudet i vecka 12 i Malmö att se bebisen på tv-skärmen. Men denna gången fick vi se henne i 3D! Vi fick se hennes lilla ansikte på bild. Helt sjukt. Och ja, det är en liten tjej som ligger och sprattlar piggt i Louise mage. Det har vi idag fått bekräftat, vi har hela tiden känt på oss att det är en tjej. Så nu vet vi vad jag gör om sisådär 14 år när intresset för otäcka pojkar börjar vakna. Då står pappa Jonas med hagelgeväret i högsta hugg, eller lightsabern :-) Har en rolig bild apropå det:



Men jag antar att ni vill se vårt lilla underverk?
Varsågoda:





Visst är hon söt?

Allt såg jättebra ut enligt barnmorskan. Det är en pigg liten krabat som växer enligt kurvan.

Så nu vet ni att det är rosa Darth Vader- och AC/DC-bodys som gäller! :)

Vecka 18 2010-03-11 – 2010-03-17

Denna vecka väger lilla ärtan lika mycket som ett kycklingbröst utan ben, alltså 140 gram, och är stor som en sötpotatis, 13,97 cm från huvudet till rumpan.

Myelinskidorna i lilla Ärtans nervsystem har börjat bildas, det är det ämne som snabbar på nervimpulserna (googla om du vill veta mer, orkar inte förklara). I hjärnan så mognar sinnena för känsel, hörsel, lukt, syn och smak. Och apropå hörsel: nu kan lilla ärtan höra när Louise hickar och andra kroppsegna ljud som vi inte nämner här i bloggen.

Nu på torsdag ska vi på ultraljud och då kan man se om det blir en flicka eller pojke. Benen i den lilla kroppen börjar nu hårdna, största effekten av detta är att just hörselbenen hårdnar, vilket som tidigare nämnts medför att lilla Ärtan nu kan höra hjärtslag, rapar, fisar och hickningar.

Lilla Ärtan kan nu även svälja och sväljer nu fostervatten varje dag – lite äckligt... Lilla Ärtan kan även göra mer medvetna rörelser nu, som att suga på tummen och mamman kan i denna vecka känna hur fostret rör på sig, något Louise faktiskt gjorde häromdagen. Hon kände hur något snurrade runt i magen. Jag sa att det troligen bara är en Alien. Men det kan ha varit lilla Ärtan.

Om nu kvinnor äter för två så är det mannens plikt att dricka för två. Louise anser dock att jag inte bör dricka för henne, så jag kontrade med att egentligen borde jag dricka för tre personer, men att jag kan tänka mig att kompromissa till att bara dricka för två. Sen slutade den diskussionen... Återkommer på torsdag med tankar och kommentarer kring ultraljudet vi ska på då.

Tack för titten!

Vecka 17 2010-03-04 – 2010-03-10

Hur stor är Lilla Ärtan denna vecka? Jo, ca 12,7 cm lång och väger ca 140 g. Babyfettet har nu börjat bildas, och när Lilla ärtan föds kommer 2/3 av hans/hennes vikt bestå av babyfett. Lilla Ärtan hör Louise hjärtslag vid det här laget och med största sannolikhet Louise sjunga i duschen, faktum är att höga ljud som dörrklockor och hundskall skrämmer Lilla Ärtan (och vänjer henne/honom också vid sådana ljud) och en bebis som är van att höra hundskall t.ex kommer att kunna sova lugnt om familjens hund håller på att gorma. Nu har vi ingen hund, men övrig släkt har ju sammanlagt 4 hundar så...
Ögonen har nu börjat göra små sida-till-sidarörelser och kan även urskilja ljus, även om ögonlocken fortfarande är stängda. Sug-och-sväljreflexerna är nu i vässningsstadiet, barnet övar redan på att suga tutte. :-) Fasen, snart får man konkurrens där...
Om ca en vecka kommer fingeravtrycken vara färdiga. Dessa kommer att vara livet ut, och ingen annan människa har likadana.
Nästa vecka ska vi på ultraljud igen, denna gång i Landstingets regi. Vi får dock betala om vi vill ha papperskopior på det. Är fortfarande sur över att vi fick söka privat CUB-test. Alla andra vi känner har blivit erbjudna det gratis.
Enligt litteraturen så ska Louise nu kunna gå bärsärkargång på bufférestaurangerna och käka en familjepizza helt själv. Har dock inte märkt dessa monstruösa frosserier än hos min lilla fru. Å andra sidan ser jag ju henne inte äta dagtid eller när jag jobbar. Hon kanske passar på då? :)

Vecka 16 2010-02-25 – 2010-03-03

Tja, vad har hänt denna vecka då?
Små ben i lilla Ärtans öron har bildats, vilket gör det troligt att han/hon hör Louise när hon sjunger i duschen. Studier har ju visat att om man spelar musik så känner barnet igen det när det fötts, så det blir mycket hårdrock framöver. Och Mozart, för barn som hört Mozart under graviditeten blir smarta barn.
Ryggraden har blivit starkare, så lilla Ärtan kan göra sträckövningar. Ögonbryn och ögonlock har bildats, men det finns ännu inget babyfett. Faktum är att skinnet är genomskinligt. Så om man kör upp en ficklampa i livmodern så ser man blodkärlen under skinnet. :-)

I helgen ska pappa Jonas åka till Göteborg och klä ut sig till Biker Scout tillsammans med polarna i Nordic garrison på Svenska Film och Sci-Fimässan. Är ni i Göteborg så kom gärna dit. http://www.scifiworld.nu

Vecka 15 2010-02-18 - 2010-02-24

Nu har äntligen Louise illamående börjat ge sig. Igår satt hon uppe och kollade på OS till kl 22:45. Rekord! Hon blev dock så pass chockad av Anja Pärsons vurpa att hon gick och la sig. Eller så blev hon trött... Jag passade på att byta kanal. Pappa Jonas är nämligen mer intresserad av 2 ½ män än OS. :-)
Enligt litteraturen jag läst så håller lilla ärtan på med diverse akrobatiska övningar inne i Louise nu. Och öronen sitter nu på plats (de brukade sitta i nacken) och ögonen flyttar sig nu från sidorna av huvudet till mitten av ansiktet.
Lilla ärtan är nu 10,2 cm. Alltså ungefär lika lång som en Marlboro-cigarett :-)