tisdag 27 september 2011

Ellen tar sina första steg

Idag har Ellen varit ovanligt aktiv. Hon sov till klockan var 8:30 och sen tog hon en tupplur vid 10. Sen har det varit full fart resten av dagen. Hon kasar rundor här på rumpan. Tjoar och tjimmar och rymde ut på soldäcket innan ett par gånger. Hon har även tagit 5 steg helt själv med stöd av bara gåvagnen! Det tyckte hon var jätteroligt. Mamma missade det :) Skönt att jag får se vissa första gången-grejer själv också. Missade ju första leendet, första tanden etc. Vänta nu river hon ut grejer i köket. Snart tillbaks... 200 meter plastpåsar från Ullared i köket... På 30 sekunder! Var var jag? Jo, hon rymde ju ut på soldäcket tidigare. Inte bara en gång utan 3 gånger. Hon satt i dörröppningen och slängde ut en av mina foppatofflor, och sedan kasade hon över tröskeln, låtsades att hon skulle hämta den, sen kasade hon ut på äventyr på vår 40 kvm stora trädäck. Hon vågade sig inte riktigt ut på gäsmattan. Vänta, nu måste jag ut i köket igen... Nu satt hon och rev sönder plastfolierullen... Hämtade ut henne i vardagsrummet, men hon är på väg ut i köket igen. Får skriva mer senare! Hej hopp, falafelsnopp!

måndag 5 september 2011

2011-09-05 Dagisplats ordnad :)

Då har vi varit på besök på Kulans Montessoriförskola. Den är belägen i en mysig lägenhet i Ödåkra, ca 1 km från där vi bor. Perfekt läge med andra ord. Vi fick samtal förra veckan om att de hade två lediga platser och att Ellen kunde få en plats där om vi så önskade. Så vi bokade helt enkelt in ett besök och idag var det dags. Vi blev emottagna av Tina, som är den som kommer att ha huvudansvaret för Ellen. Kulan har plats för 15 barn och det kommer att vara 4 barn i Ellens "grupp". Lägenheten har ett stort allrum med små matbord och stolar, leksaker och en stor leksvamp mitt på golvet som verkade jättekul. De har även ett mindre lekrum med lite docksängar, en spis och lite annat smått och gott, ett sinnesrum där de har sångstunder, sovstunder och mysstunder, och en ateljé där barnen får kladda och kludda. Vi kände igen ett par av barnen från sångstunderna i kyrkan från förra terminen, och Ellen hittade en kompis på två minuter från det att vi kom in.

Så vi fick lite information om vad Montessori är för något och hur de lägger upp verksamheten på förskolan, de har en inhägnad lekplats utanför dörren och de är mycket ute i området och i skogen.

Så vi kände oss så nöjda med det här besöket att vi bestämde oss direkt. Ingen idé att gå på andra besök. Vi har en förskola 100 meter från oss men den är kommunal och med en massa barn. Säkert inget fel på den heller, men på Kulan kändes det rätt på en gång. Om ni vill titta på Kulan hemsida så finns den här:
http://www.montessoriskane.se/OM/Avdelning_Kulan_1-3_ar.html

tisdag 30 augusti 2011

Idag fick jag sova till 07:30. Ellen har nu startat tredje världskriget i vardagsrummet. På 2 minuter ligger det en hel teservis överallt och plastkuber där det inte ligger koppar och fat. Hon är effektiv! Hon har inte kommit på att hon kan kravla till TV-skåpet med alla sladdar i men det kommer... :)

Tänkte ta en tur i centrala Helsingborg idag med Ellen, om vädret tillåter. Inte så ofta man åker in dit, med tanke på att vi har Väla köpcenter 500 meter från ytterdörren. Nu har de slagit upp 80 nya butiker där. Mest dyra klädaffärer, varav jag aldrig handlar på nån av dem. Varför spendera 700 spänn på en grå T-shirt på MQ eller nån annan snobbaffär när man kan få en minst lika snygg och bra på Dressman för en hundring? Inte så att jag är fattig direkt men vaffan - en tygbit! Ja, två bitar - en fram och en bak. Men ändå... Det öppnade även en butik med en massa orientaliska mönster på kläderna. Butiken är svartmålad. Antagligen för att man inte ska se hur fula kläderna egentligen är. Det är nämligen väldigt mörkt i butiken. Men dyrt är det. En stor fördel är att teknikmagasinet numera ligger granne med Clas Olsson, Kjell & Compani och TV-spelsbutiken. Så nu ligger de tre butikerna jag är intresserad av (av 180) i samma hörn av varuhuset. :)

Nä, nu ska jag byta blöja på bajsdamen som sitter på golvet framför mig...

Nytt inlägg när ni minst behöver ett :)

söndag 28 augusti 2011

2011-08-28 Ellens 1-årsdag

Idag fyller min lilla prinsessa 1 år!!! För 365 dagar sedan drogs hon ut ur min fru med hjälp av sugklocka. Sedan dess har livet inte varit som förut - det har varit ännu bättre än tidigare och det blir tamejfan bara bättre. Vi firade dagen med att mysa hemma med Ellen, hon fick en massa presenter från mormor och morfar, moster och mamma och pappa. Farmors present dröjer till på fredag, och jag antar att även faster Annas present dyker upp med henne då. Hon fick naturligtvis en massa roliga saker av mig och Louise också - favoriten verkar vara en teservis i rosa plast. Hon har redan slarvat bort tre delar...

I morgon läggs våra goda vänner Janne och Anneli's son, Emil, in på Östra Sjukhuset i Göteborg. Han skall opereras på Drottning Silvias Barnsjukhus på tisdag, då man skall förlänga hans ena ben som är för kort. Emil tar det kolugnt men resten av familj och bekanta är desto mer nervösa. Själva operationen är det nog ingen fara med (säger jag som luttrad ambulanssyrra... Hade det varit mitt barn så hade jag varit minst lika nervös) men tiden efteråt med skruvar och värk är ju ingen dans på rosor den heller. Tur att det är en bra avdelning och att de är experter på just barn. Så imorgon och på tisdag kommer vi tänka mycket på familjen Sandin. Åh, glömde tipsa om Jannes blogg om hela processen och Emil. En jättebra blogg med mycket fakta om klumpfot och benförlängning. Om ni är intresserade: http://lillefot.blog.se/

Nu ska vi se färdigt på Red Riding Hood. Jag gillar fagra damer och varulvar :) AOOO!

Skål!

tisdag 16 augusti 2011

Greve Dracula kom på besök.

Jag och Louise kom hem från kvällspromenaden med Ellen och mammas hundar och satte oss vid Tvn. Helt plötsligt ser jag en svart skugga fara omkring i det ganska mörka rummet. Trodde först att det var en stor nattfjäril men det visade sig vara en fladdermus. Tände en lampa och stackaren flög in i en vägg innan den flög runt den öppna spisen och satte sig på skorstenen. Mammas katt såg en mumsbit och började klättra på teglet. Då flyger fladdermusen ut i hallen och skrämmer slag på Louise. Ellen tycker det mest är roligt och sitter och skrattar och sina knasiga föräldrar som duckar upp och ner när fladdermusen flyger omkring i ett försök att hitta en utväg. Till slut kommer jag på den geniala idén att öppna ytterdörren och sen släcka trappbelysningen och när fladdermusen flyger förbi viftar jag med ett kompostgaller och lyckas vifta ut fladdermusen i natten. Hoppas den inte gjorde sig illa bara...

I morgon ska jag riva hänrnnor på mammas hus. Har dock inte en susning om vad jag sysslar med. Ska först och främst få ner de gamla rännorna som suttit uppe sedan 64 då huset byggdes. Alla delar verkar vara ihopkittade och skarvarna övermålade så det ska bli intressant att se om jag lyckas. På nätet finns bra beskrivningar på hur man monterar nya rännor men inte en enda hur man får ner de gamla...

Får improvisera, helt enkelt :) Louise är inte förtjust i att jag ska stå på en stege. Men jag har inte tillgång till en skylift, direkt. Får göra som Kajsa Varg sa: "Man tager vad man haver."


Ave, Salve och Gluteus Maximus,

/ Jonas

tisdag 9 augusti 2011

2011-08-09 Stormsteg!

Ja, här händer det grejer! Ellen har varit på rockkonsert på Liseberg denna vecka och åkt karusell. Vi var och såg på Dan Reed och hans band. Det var en helt suverän konsert på Taube-scenen på Liseberg så det var en ganska intim spelning. Efteråt så fick vi chansen att prata med honom och då sa han att han lagt märke till Ellen i publiken (hon gick inte att missa med sina neonrosa hörselskydd), och att han tyckte hon var en helt underbar liten söt tjej som hade suttit och smajlat hela konserten. Jag kunde ju bara hålla med: hon är ju helt underbar. :)

Ellen passade även på att åka en karusell tidigare på dagen. Det var en karusell med hästar och svanar. Ellen och jag och Casper satt i en slags kopp och åkte. Ellen tyckte det var mest spännande med mässingshandtaget verkade det som dock. Jag och Janne åkte en stor gunga som nästan slog runt och när man tittade ner så var det bara ett stup 40 meter ner och när man var på andra hållet så hade man flugit ända till Trollhättan om säkerhetsanordningen lossat. Den var alltså helt sjukt rolig!

Som avslutning så tog jag och Anneli en liten dejt i berg-å-dalbanan Balder. Vi satt och skrek "Killer Slugz" (mitt och Jannes band) för fulla muggar. Det var helt klart den roligaste bergbana jag åkt. Första backen lutar 70 grader rätt ner.

Hemma så har Ellen kommit på hur man öppnar skåpluckor, men även hur man stänger dem, och hon kan flytta på saker som ligger emellan. Hon hasar sig fram på golven med en enorm fart, så på ett par sekunder så är hon nån helt annanstans än vart hon var nyss. Vänta lite....


Så, nu är jag tillbaka. Var tvungen att rädda ett par Nemi-tidningar från Ellen. Vi har varit på besök hos Sandins igen. Janne håller ju på att bygga om inne i stugan, så jag passade på att hjälpa till lite. Dricka öl, rapa och tala om att vinklarna är rätt eller fel. Ni vet hur det är. Fint blir det i alla fall.

I morgon så får jag göra ett avbrott i min semester. Har lovat att gå in och ta ett extrapass, för det finns inget folk. (Vilket är märkligt för enligt tidningarna så säger sjuksköterskor upp sig manngrannt inom vården och ändå finns det inga tjänster att söka när man kollar arbetssidorna).

Mitt knä har pajat också. Haft ont i ett par dar nu. Det liksom knäpper i knäskålen och det gör ont som satan. Säkert nåt tillfälligt, men jag höll på att ramla åt helvete innan när jag bar ner trumsetet för trappan. Har flyttat ut trummorna i förrådet, så jag ska kunna spela utan att störa granntanten. Även om jag har digitala trummor så låter det ju en del när man spelar med baspedalen... Ska bli kul att se hur det funkar att jobba imorrn när man ska lyfta 100-kilospatienter... Skit samma. Får ju betalt, som frugan sa. Blivit lovad en öl på torsdag som plåster på såren :)

Nä, nu ska jag äta en Star Warsglass!

Heavy metal in the night!

tisdag 26 juli 2011

Vad skönt det måste vara att vara liten och ovetande om omvärldens all skit!

Nu i helgen som var så var jag, Louise och Ellen tillsammans med våra goda vänner Sandins och ett stort gäng från Nordic Garrison uppe på Flatön och firade föreningens 10-årsjubileum. Vi var ca 40 medlemmar, supporters och barn från hela Norden som träffades för att ha trevligt. Men det var något som satte smolk i ögat på oss alla. När vi kom dit på fredagen var det någon som berättade att det varit ett bombdåd i Oslo. Vi följde nyheterna med spänning. Många medlemmar kommer ju från Oslo och alla hade inte kommit än. Senare visade sig att någon klätt ut sig till polis och höll på att skjuta ihjäl en massa ungdomar på en läger-ö. Vi satte ölen i halsen. Min dator var uppkopplad på mitt mobila bredband och vi läste alla med jämna mellanrum om vad som hände. Några norska medlemmar funderade på att åka hem, men beslutade sig för att stanna i alla fall och vi lyckades ha en trevlig helg ändå, men den här galningens dåd låg ändå hela tiden i bakgrunden och spökade. Det blir ju ännu mer personligt när man har vänner som drabbats. På lördagen höll vi alla en tyst minut då vi skulle inleda middagen, vilket uppskattades av alla.

Terrorister finns överallt och i alla möjliga skepnader, men den här snubben sjönk ju lägre än några andra och gick och massakrerade nästan 80 ungdomar. Det är ju för helvete BARN! Vem gör nåt sånt? Måste säga att jag är impad av den norska polisen som inte sköt aset på fläcken. Själv hade jag nog inte haft samma kontroll på avtryckarfingret. Men det är bra att svinet greps vid liv och kan ställas inför rätta. Läste att man i Norge inte har livstidsstraff utan förvaring utan tidsgräns. Hoppas att han döms till det och att man slänger bort nyckeln. Det är ändå ett milt straff i sammanhanget.

Ellen var naturligtvis olyckligt ovetande om vad som hände på Utøya. Hon är ju för liten för att veta vad ondska är. Hon var en solstråle hela helgen och verkade som stämningshöjare för alla som var där. Alla skrattade t.ex. gott när hon fick en tom ölflaska i plast (ursköljd, naturligtvis) och satt och lekte med den, och blev jättearg när hon tappade den. Ser nog rätt kul ut på bild... Men favoritleksakerna nyckelknippan och råttan från IKEA var ändå bäst. Och nappflaskan med vatten fick fyllas på flera gånger.

Vi var på bröllop förra året precis i närheten av Utøya. Känns mycket märkligt att en sådan vacker plats plötsligt kan förvandlas till en skräckscen

Mitt i allt elände så läste vi högst upp på aftonbladets första sida att Amy Winehouse var död. Helt plötsligt tog Sveriges största tidning paus i rapporterandet från tragedin i Norge och slår upp ännu större rubriker om att Amy Winehouse dött. Som om det var en oväntad överraskning. Kanske värt en notis i nöjesbilagan, men som jätterublik högst upp på förstasidan mitt under pågående terrorangrepp i vårt grannland? Jag har nu raderat aftonbladet som favorit i min webläsare. Amy Winehouse var en knarkare som själv valt sin livsstil, ingen är förvånad över hennes av pinnen trillande. Det var ju bara en tidsfråga innan det skulle hända. Först tyckte jag att det stod Amy Diamond... Blev inte särskilt överraskad över det heller. Hon är ju som en Carola på speed. Big deal på det stora hela...

Jobbade mitt näst sista dygnspass igår innan semestern börjar. Vi körde naturligtvis hela dagen och natten och jag var helt död i morse när jag gick av skiftet. När jag kommer hem så möts jag av en leende Ellen och allt är bra igen. Det är verkligen en go unge vi har. När hon ler kan ingen vara ledsen för tillfället, hur jävlig världen än är utanför dörren. :)