2009-12-20 ”Jonas, jag är gravid!”

Vi misstänkte att Louise var gravid, då hennes menstruation var 10 dagar sen, och hon brukar vara regelbunden. Jag fick ta och köpa ett ClearBlue Digitalt graviditetstest dagen före, för Louise var rädd att nån hon kände skulle se henne. Ingen tänker på att nån jag känner kunde ha sett oss.

Hur som helst så var vi ganska säkra på att Louise var gravid, och våra föraningar visade sig vara korrekta när Louise gjorde testet strax efter kl 9 på morgonen. Jag låg och sov och vaknade till av att Louise gick upp på toaletten och tänkte bara hon inte glömmer testet. Sen kom hon in i sovrummet och sa rätt ut, utan krusiduller: ”Jonas, jag är gravid!” Vi blev naturligt vis glada bägge två och låg och pratade i sängen en bra stund. Vi gick upp med jämna mellanrum för att se att testet verkligen visade positivt. Jag blev även mäkta stolt över att jag inte skjuter lösa skott, och kände mig extra manlig denna dagen, men det sa jag ju inte högt, men firade genom att ta en whisky på kvällen.

Nåväl, nu ska vi skriva lite om vad som hänt fram tills nu. Vi räknade ut att vi är i 6e veckan. Barnet, fostret, eller Lilla Ärtan som vi kallar henne/honom har växt ganska fort på dessa veckor, från en liten spermie och ett ägg till ett litet foster som nu är stort som en sockerärta, därav smeknamnet. Än så länge ser lilla Ärtan mest ut som ett litet veck med en bula på. Men redan nu så har käkarna, kinderna och hakan börjat utvecklats. Till och med hörselgångarna är under konstruktion. Små bulor i ansiktet kommer att bli ögon och näsa om ett par veckor. Andra organ som utvecklas denna vecka är njurarna, levern och lungorna. Navelsträngen är under utveckling nu och lilla Ärtan är snart 3,5 mm lång, ungefär lika lång som toppen på en tändsticka.